Torpakolonins historia fram till våra dagar.

Kolonirörelsens start i Sverige skedde kring sekelskiftet 1900. Det var framförallt tack vare en kvinnlig eldsjäl och politiker i arbetarpartiet, Anna Lindhagen. Hon tog initiativ  och uppmanade till en organisering och anläggning av koloniträdgårdar i syfte att förbättra livskvalitén för stadens arbetarbefolkning. Idén hade hon hämtat från Danmark och Tyskland där kolonirörelsen funnits ett tag redan.

Föreningen Göteborgs koloniträdgårdar (FGK) bildades 1905 och efter 25 år hade man anlagt 9 koloniområden i och kring Göteborg. Ett av dessa områden är Torpakolonin.

Torpa koloniförening bildades 1931. Året innan kunde intresserade anmäla sitt intresse och kolonilotterna delades ut genom lottdragning. De första koloniägarna var mest vanliga arbetare som t ex stenhuggare, snickare, slaktare, trädgårdsarbetare men yrken som polis, lärare och lokförare var också representerade. Många hade stora familjer och det var inte ovanligt att man hade 6 och i något fall ända upp till 12 barn.

Det fanns sammanlagt 186 lotter 1931 och arrendet var 30kr/år. Vid anläggningen av koloniområdet låg närmaste busshållplats vid Härlanda och närmaste väg låg en bra bit från området. Det innebar att virket till stugorna fick släpas genom den dåvarande ”sumpmarken” ända från Härlanda. Virket ska ha varit av enastående kvalité. Kolonisterna byggde själva upp sina stugor med hjälp av släkt och vänner.

Det ansågs på den tiden att stugorna var rejält tilltagna (ofta större än den ordinarie bostaden) och det var lyx att bara behöva dela vatten med tre andra kolonister. Toaletter fanns på tre olika ställen. Någon el fanns inte inledningsvis. Det var fotogenlampor och fotogenkök som gällde. 1932 uppfördes både affärsbyggnad och dansbana på koloniområdet. Till en början fanns både speceriaffär och mjölkaffär. De slogs senare ihop. 1934 tillkom en kiosk och en musikpaviljong. En telefonkiosk fanns också på kolonin och ett telefonsamtal kostade 10 öre.

I koloniföreningen anordnades många aktiviteter som midsommarfirande, skördefest, danskvällar och det fanns en idrottsförening för ungdomarna på området. Danskvällarna varje lördag var öppna för allmänheten och en god inkomstkälla för koloniföreningen. Inträde var 50 öre för vuxna, 25 öre för ungdomar och militärer. Dansorkestern bestod av musiker som bodde på området och varje lördag talkades dansbanan för att få rätta glidet. Det dansades foxtrott, vals men populärast var jitterbuggen. En medlem, Märta Olsson vann till och med SM i jitterbugg, osäkert vilket år. Enligt uppgift från gamla kolonister så var danserna på Torpa populärare än danserna på den tidens Liseberg. Anledningen ska ha varit att det fanns bättre ”hångelställen” kring Torpakolonin bl a en fin utsiktsplats från vilken man kunde se solnedgången. Många Göteborgare har vittnat om att de hittade sin livspartner en danskväll på Torpakolonin.

Gamla kolonister har berättat om att det upplevde att Torpakolonin var en underbar miljö att leva och växa upp i. En kolonist har beskrivit att de flyttade ut varje år i maj. Familjen flyttade ut med hela sitt bohag ifrån lägenheten i Majorna. Kolonisten minns att de tog med sig järnsäng, köksbord och köksattiraljer mm som de drog på cykeln hela vägen till Torpa.

Runt koloniområdet fanns en bondgård, Smörslottet. I övrigt var det vacker natur med skog, ängar och berg med en vacker utsiktsplats samt Härlanda tjärn förstås.

1939 – 1945 En medlem som bodde på kolonin under kriget minns att Röda korset satte upp några baracker i närheten av kolonin. Dit kom judiska flyktingar med hjälp av de vita bussarna. Några av flickorna kom ofta till hennes mamma och fick hjälp med att lägga om otäcka sår på benen. Hennes mamma var sjukvårdskunnig och köpte för egna pengar gasbindor samt olika medikamenter. Några av flickorna minns hon mycket väl Fia, Gret och Margret. Det var flickor mellan 16 och 18 år som kom från Holland. Fia var lungsjuk och fick åka till Stockholm för behandling. Hennes pappa var i Stockholm i jobbet och hälsade samtidigt på Fia på sjukhuset som kallade honom för sin pappa. De blev lite som familjemedlemmar och hennes syskon den sommaren.

Hon minns också att när hon var 14-15 år så samlades ungdomarna och gick ner till Partillevägen där det kunde se ”Tysktågen” åka förbi. De sjöng alltid en nidvisa som gick så här;

” Först  tar  vi  Quisling  och hänger i en gren,

sen tar vi Göring och dänger i en sten,

Hitler vi tar och hänger opp

vid sidan om von Ribbentrop

och sen är Norge fritt och de fyra svinen kvitt”

1967-1970 försvann flera kolonistugor för att ge plats åt Östra sjukhuset och därefter bostadsområdet vi Hagforsgatan. Några valde att flytta sina kolonistugor till andra koloniområden i och kring Göteborg. Vid den tiden var det en koloniägare som sittstrejkade varje dag på stadsbyggnadskontoret och det resulterade att man gjorde en justering så tre stugor längs Vallmogången, där hennes kolonistuga låg, fick vara kvar. Idag finns det 126 kolonistugor kvar på Torpakolonin.

Indragningen av el till alla stugor blev en långdragen historia på Torpakolonin. När förslaget först kom upp så mötte det stort motstånd från många av medlemmarna. Det bildades en EL-förening på kolonin av intresserade medlemmar som ledde fram till att många fick el indragen under 1970-talet för en viss kostnad. Sju av stugorna fick el indraget så sent som 1988 och den sista 2016.

Enligt flera gamla kolonister skedde en stor förändring när så många fått el på kolonin. Tidigare hade dansbanan och föreningshuset varit samlingsplatsen på kvällar och helger. Nu valde många att sitta inne i sina stugor och tittade på TV istället.

Under 1980-talet fick kolonin överta några stora arbetarbaracker från KA4 som gjordes om till föreningshus med kök och allrum, kontor, duschar, toaletter och så småningom även en liten tvättstuga.

1988 – 1989 fick Torpakolonin kommunalt vatten och avlopp framdraget till alla stugor. Den sista biten in i stugan fick medlemmen stå för själv. Flertalet stugor har idag både kall- och varmvatten indraget i sina stugor. Ganska många har även toalett och dusch.

2010 brann dansbanan på Torpakolonin ner och med den ett stort förråd som låg i anslutning. Det blev aldrig klargjort hur det kunde ske men vi har valt att utgå ifrån att det var en olyckshändelse.

2012 fick Torpakolonin en ny och fin dansbana med kök och en liten scen.

Under 2000-talet har intresset för odling av egna grönsaker, frukt och bär, ökat betydligt på Torpakolonin. Det har lett fram till att Torpakolonin fick ett eget Äppelmusteri 2012 som används allt flitigare bl a på Skördefesten varje år. Något år senare skapades två stora köksträdgårdar öppna att besöka för allmänheten av några kolonimedlemmar som gick samman.

2013 bildades flera arbetsgrupper på kolonin. En är Trädgårdsgruppen som med hjälp av en medlem som är landskapsarkitekt, gjort en plan för de gemensamma grönytorna på kolonin utifrån olika medlemsidéer och behov som framkom på en workshop. Målsättningen är bl a att det ska göras olika gröna rum med sittplatser för kringboende, patienter och personal på sjukhuset och andra intresserade.

2014 – 2015 fick kolonin sammanlagt tre bikupor som producerar god kolonihonung.

2016 påbörjades renovering av det gamla föreningshuset. Ritningar och byggplaneringen skedde med hjälp av en arkitekt och en byggare som också är medlemmar i koloniföreningen. Det är flera aktiva medlemmar som deltagit i själva byggandet och målandet men framförallt två kolonister har tagit ett stort ansvar för att färdigställa föreningshuset. Planen är att det ska bli klart under 2017. Det finns även stora planer för insidan av föreningshuset där medlemmar har kunnat bidra med sina idéer på en workshop.

2017 bildades ett litet hönskooperativ på Torpakolonin med fem fina hönor. Renoveringen av föreningshusets blev äntligen klar och det blev ett rejält ”ansiktlyft” för hela kolonin. Under säsongen designades och fixades även inredningen av insidan i förenings-huset med ny belysning, gardiner, trasmattor, nytt fint flexibelt möblemang, fri wi-fi mm. Föreningshuset har blivit trivsammare och används mer ofta av medlemmarna. I slutet på säsongen har det nu rivits väggar i föreningshuset som en förberedels för ett nytt finare kök och en ny funktionell tvättstuga inför nästa säsong.